Vi bor intill järnvägen
när vi flyttade in hörde vi varenda tåg
om nätterna skar bromsarna in och störde vår sömn
du sa att om ett tag kommer ni ha vant er jag ska fråga er om några månader
du frågade aldrig
veckan efter dog du

För att besvara din fråga tänker jag fortfarande på tågen
för mig är det en ynnest att kunna vakna upp 02.31 och att kunna stå i köksfönstret
ibland med ett glas alvedon brustablett i handen ibland utan
och kunna betrakta godstågen och blixtrandet över elledningarna
i genomsnitt ett tåg var sjunde minut

Jag älskar nätternas vakenhet
enligt sömnforskare sover man dåligt om man vaknar upp mer än en gång per natt
för mig handlar det snarare om att jag inte vill somna om
det sitter i sedan länge att jag nyper mig själv i handleden
för att förskjuta sömnen ett tag till

När jag var yngre riktig liten låg jag och skrev berättelser under täcket
bara en ficklampa var tänd för mamma och pappa fick ingenting ana
när jag var äldre läste jag kafka hela nätterna
jag segade mig igenom gymnasiet tack vare eftermiddagstupplurer och en viss kaffekonsumtion

På nätterna när bromsarna yr tänker jag på rörelse förändring riktning en plats till en annan
och att det finns någon slags tillfredsställelse i att alltid vara på väg
men kanske också en rädsla i att stanna kvar
jag tänker på dig och förändringen det har inneburit att vi står kvar här utan dig

Vi rör oss sakteligen framåt
men aldrig lika oberört som tågen utanför